Vigsel med mat i ohälsosamma mängder
Inläggen har lyst med sin frånvaro men här kommer en ordentlig uppdatering. Lördag den 23 Augusti gifte sig nämligen Jimmys mamma Ing-Marie med hennes Janne i rådhuset i Umeå. Trots att vigseln var hemlig fick jag och Jimmy den stora äran att agera vittnen. Högravid som jag är började dagen med att försöka trycka in magen i den enorma klänning som jag tidigare skrivit om. Medan bruden gick på hårddiet fram till vigseln för att enligt henne själv inte ha svullen mage gjorde jag precis tvärt om: jag tillät mej att äta precis vad som helst, det fanns liksom ändå inget att göra åt min mage.
Innan vigseln begav jag och Jimmy oss för att möta upp mormor Evy och morfar Nisse som också skulle medverka vid vigseln. Gulligare människor får man leta efter. Evy är en rar och söt dam som piggar upp tillvaron med fantastiska dikter och sin positiva syn på livet. Nisse är som självaste tomtefar. Trots vuxen ålder får jag alltid känslan av att vilja hoppa upp i hans knä och fråga denna skäggiga farbror om hur det egentligen är på nordpolen.
Vigseln var en fin och kort ceremoni och efteråt stannade vi upp på trappan utanför för fotografera oss. När jag sedan tittade på bilderna gjorde jag en fasansfull upptäckt. Jag var så svullen att jag hade valkar vid fotknölarna. Otroligt läckert måste jag säga! Skräcken blev änu större när jag upptäckte att en av bilderna täcks av något mörkt och stort som liksom skuggar hela bilden. JAG! Det enda som syns är en enorm höggravid kvinna och det är då jag bestämmer mej för att ställa mej bakom kameran istället. Nåja, jag är ju trots allt två personer i en så jag antar att jag är ursäktad.
Resten av dagen bestod av mat och dryck i olika former. I brudparets hotellrum blev vi bjuda på en ohälsosam mängd tårta med tillhörande kaffe och champagne. Tack och lov har jag ingen figur att tänka på så återigen kunde jag äta precis hur mycket jag ville. Efter tårtan gick vi ner till en kinarestauran för att vräka i oss ris, friterat, soja och massa annat gott. Om jag inte var sprickfärig innan middagen kan jag garantera att jag var det efteråt. Både jag och Jimmy blev så mätta att vi varken orkade prata eller röra på oss. När vi suttit och stirrat en stund bestämde vi oss för att åka hem. Väl hemma kastade vi oss på sängen och däckade. Vi var båda nöjda efter en fantastisk dag men hade alldeles för mycket mat i magarna. (Glöm för allt i världen inte att jag även hade en 3-4kilos bebis i magen.).
Du är ju tokvacker på bilderna! Finns det något snyggare än en sån där mage.
Jag vill ha...
;)
Vad otroligt vacker du var i klänningen. Jätte fin. Men jag förstår din känsla,kunde inte låta bli att småskratta lite då jag läste ditt inlägg och känner igen mig så otroligt. Allra snyggast var ju foppa tofflorna! =) Men nu tycker jag att Elvis kan komma ut. Nu har han jäst fördigt!
Vilka fina bilder. Jag tycker ni är jättesnygga allihop. Men Therese, det är nå speciellt med dej. Här sitter jag och skrattar men samtidigt rinner tårar. Du vet, mamma är lite känslig nuförtiden, Men nu längtar jag efter er och lille Elvis. Kram.