Höftskakningar och mörka kvällar
Regnet vräker ner och himlen fylls av ett tjockt grått täckte. Jag sitter vid datorn med en latte i handen och njuter av det dåliga vädret. På något underligt sätt är detta bland det mysigaste väder som finns. Man kan sitta inne och njuta av lugnet och den dämpade belysningen. Att det dessutom blir mörkare och mörkare på kvällarna är helt underbart. Jag skulle gärna ta en långpromenad i mörkret och dofta på den härliga kvällsluften. Dock får jag nöja mej med att sitta på balkongen och sniffa luft eftersom mina ben och fötter ogärna promenerar. Här om dagen när vi var och handlade sent på kvällen var det alldeles mörkt när vi kom ut från affärn. Jag fick en myskänsla i kroppen och utbrast "ska vi inte åka hem, krypa ner under en filt, dricka te och prata om framtiden". Jag tittade på Jimmy och såg skräcken i hans ögon. Han var först tyst men mumlade sedan något och då insåg jag att min idé inte lät lika bra i hans öron som i mina. Nåja, det blev väl någon sorts kompromiss som innehöll choklad, tv-tittande och te. Haha, han är lustig min älskling, och alldeles underbar.
Idag har vi gått in i vecka 39 (38+0) vilket innebär att vi nått fram till den period då förlossningen kan ske när som helst. Får mer och mer sammandragingar men de kommer fortfarande väldigt oregelbundet och inte så jätteofta.
För en gång skull vill jag inte att förlossningen ska sätta igång de närmsta dagara. Jimmy har nämligen fått problem med ryggen och är sjukskriven. Vi är som två pensionärer som har svårt att röra oss. Tur att jag mår så pass bra som jag gör så att Jimmy kan få vila sin rygg.
Helgen har varit lugn som vanligt. Men vad annat förväntar man sig av en höggravid?! Det är inte direkt att jag vill gå ut på krogen och svänga på höfterna. Ibland brukar jag dock ställa mej framför spegeln här hemma och dansa lite och skratta. Det ser otroligt lustigt ut med en gigantisk mage! Dessutom hoppas jag på att mina sexiga höftrörelser kan få bebisen att skämmas så mycket över sin mamma att han väljer att lämna min kropp och komma ut i stora världen.
Jag har inga direkta planer för veckan. Eftersom Jimmy är sjukskriven blir det nog mest at vi är hemma och beklagar oss för varandra över jobbig halsbränna eller onda rygg. Det känns alltid mycket bättre när man har någon att beklaga sig för.
Hoppas att Jimmys rygg hinner bli bätter innan bebis nu bestämmer sig för att komma ut. Så han kan vara med och kämpa med dig och "serva" dig med choklad,nyponsoppa och lakrtisremmar eller vad det nu kan vara som hägrar för dig under förlossningen! =)