Elvis och mamma

Från och med den dagen man blir mamma sätter man alltid sig själv och sina egna behov i andra hand. Barnet och hemmet går föst och det finns alltid sysslor att göra. Plötsligt är det inte lika viktigt att äta när man är hungrig, sova när man är trött eller kissa när man är nödig. Jag var tvungen att skratta åt mej själv igår när jag insåg vad jag höll på med:

Det var eftermiddag. Jimmy hade kommit hem från jobbet och Elvis lekte på en filt i vardagsrummet. Plötsligt kände jag hur otroligt kissnödig jag var! "Jag ska bara plocka ihop lite här i vardagsrummet innan jag kissar. Jag kan ju ta med mej tvätten på vägen till badrummet", tänkte jag.
Jag plockade ihop i vardagsrummet, slängde tvätten i maskinen och pratade lite med Elvis som ville ha sällskap. "Nu ska jag kissa", tänkte jag sen. "Jag ska bara..." Plockade ihop i sovrummet, diskade undan de glas som stod i diskhon och gjorde kaffe. "Nu är jag verkligen kissnödig, jag ska bara...". Gjorde gröt till Elvis och matade honom. Diskade undan. Började förbereda ett bad.. "Oj vad jag är kissnödig, jag har ju precis kissat", tänkte jag för mej själv. Sen utbrast jag "Jag har ju inte kissat på jättelänge!" Jag gick in i badrumet. Tog fram Elvis pyjamas och blöja, rengjorde handfatet och satte mej äntlgen ner för att kissa. Medan jag kissade pillade jag bort damm på elementet, bytta den tomma toarullen och funderade ut vad jag skulle laga till middag dagen därpå.

För tillfället ligger Elvis och sover. Stackarn vaknade med hög feber imorse och den har ännu inte gett sig. Tack och lov blir han inte ledsen när han är sjuk utan bara väldigt mysig och hängig. Själv ska jag hänga lite tvätt och förbereda middagen innan pappa Jimmy kommer hem från jobbet. Först ska jag bara kissa.. eller?!