Super mario vs. Super Elvis



 
                 Lika som bär.


"Säg omelett"

Första leendet kom för ungefär en vecka sedan. Efter det har jag stått med kameran i högsta hugg och grimaserat och fjantat mej för att få Elvis att skratta och fånga detta på bild. Idag lyckades jag äntligen. Det var dock inte mej han skrattade åt, utan de färglada fiskarna som hänger ovanför skötbordet. Rackarns vad roligt det kan vara med fiskar!

 

Ps. Elvis sover i sin säng igen!

Tjurskallig mamma med en ännu mer tjurskallig son

Kriget är igång för fullt och Elvis började med att ta ledningen över sin mamma. Igårkväll bestämde jag och Jimmy att vi skulle få Elvis att sova första delen av kvällen/natten i sin säng och lade upp en plan. Vi började klockan 19 med att släcka ner i lägenheten, bytte blöja och tog på pyjamas. Sen satte vi oss i soffan och mys-ammade och försökte få Elvis att slappna av. När han var lite lagomt trött lade vi honom i hans säng tillsammans med lite mysiga filtar och en värmepåse. Tack vare att vi fått låna vyssan lull-tassar av min bror så började jag försöka vagga Elvis till sömns i sängen. Stod och vaggade i kanske 10 minuter och log stort när jag insåg att han sov. Lyckan vändes dock när han vaknade bara 20-30 minuter senare. Envis som jag är försökte jag söva om honom utan resultat. Jag, vaggade, mys-ammade, tröstade, gav tutten osv. tills klockan var 23.30, då gav jag upp. Både jag och Jimmy var så trötta och ironiskt nog var Elvis den av oss som var piggast, trots att han varit vaken i flera timmar. Det slutatade alltså med att jag studsade omkring i lägenheten med Elvis i famnen för att få honom att sova och när han somnat fick han sova hos mej hela natten. Jag kan vara jäkligt envis när jag bestämt mej för nått med den visar sig att min son kan vara ännu mera envis. Elvis tog därmed ledningen och jag känner mej som en dålig förlorare.

Imorse när jag slog upp ögonen så bestämde jag mej för att idag ska jag lyckas! Jag har samlat på mej nya krafter och en hel del tjurskallighet. Nu på morgonen har jag och Elvis ätit och lekt lite i babygymet. När jag såg att han började bli trött lade jag ner honom i sin säng och började vagga. Han somnade efter kanske 10 minuter och sover ännu! Klockan har passerat en timma och jag har hunnit duscha, äta och städa. Det mest underliga var att han vaknade och skrek efter en timma ungefär. Jag gick in till honom och gav tutten. Sen låg han länge och tittade sig omring och nästa gång jag kom in i rummet så sov han igen! Jag är så lycklig att jag dansar omkring här hemma med ett leende på läpparna trots kräk på tröjan och läckande bröst. Intalar mej samtidigt att en gång är ingen gång. Men lyckas jag söva honom ikväll är det ta mej tusan en vana! Elvis verkar dock ha protesterat genom att baka en rejäl kaka i blöjan, för det luktar skit i hela rummet. Nåja, det kan jag väl gå med på. Synd bara att Elvis alltid väljer att bajsa när hans pappa är på jobbet.

Här nedan ser ni bildbevis på att han faktiskt sover! Passa dessutom på att kolla in hans nya punk-brallor, Tjusiga va?!

 

1-0 till mamma

Jag har vunnit kringet om tutten! Dock måste jag säga att en av oss har fuskat rejält. Jag körde med ärliga kort och köpte lite olika tuttar för att testa mej fram. Då bestämde sig Elvis för att börja bita mej i brösten under amningen som protest. Det var fult gjort, men så kan det gå när man startar krig. För tillfället har jag löst probemet genom att pumpa ur mjölk och ge lillen i flaska medan mina sår läker. Att mata med flaska har även visat sig vara bra för Elvis mage. Mjöken rinner inte lika fort och han får i sig en lagom mängd istället för att tömma mina matmagasin och bli alldeles proppmätt. Att pumpa ur mjölk kan vara lite besvärligt ibland och jag kan inte undgå att känna mig som en kossa titt som tätt.  Hur som helst så är Elvis en gladare bebis nu och suger glatt på tutten då och då. Så jag ser mej själv som segrare i kriget om tutten.

När ett krig är avslutat så startar ett annat. Jag har nu återigen förklarat krig mot Elvis angåede hans sovvanor. Han älskar att somna i famnen med vaknar alltid så fort jag lägger ifrån mej honom. Hur söt han än är kan han inte sova i min famn dygnet runt så nu kör jag stenhårt på att lägga ifrån mej honom när han somnar hos mej hur många gånger det än krävs. Få se om lillen hittar på nått rackartyg i protest mot detta.

 


Har du käkat glopudding, Elvis?

   
  
  

RSS 2.0